SnytSår Och KämparGlöd

Jag har fått nya inneboende. Dom smög sig in i söndags å gjorde sig hemmastadda igår. Mestadels är det huvudet som används som bostad men även i halsen finns det en stadig flock. Men jag har dock hört att dom är som zigenare, stannar inte särskilt länge på ett å samma ställe utan drar snart vidare mot grönare ängar Tack å lov för det!

På tal om grönare ängar, what´s up with the kärlek nu för tiden?? Jag kan dra några exempel för att klargöra dagens love-situation sattsejja.
En god vän till mig ska flytta i helgen. Inga långa vägar utan bara en trappa upp i det hus hon nu bor i. Flytten kommer att ske på lördag. Häromdagen när vi sitter hemma hos henne å snackar skit som allra bäst ringer hyresvärlden. Hans första fråga lyder: har du pojkvän? Elr kan du tänka dig en inneboende? Va va d för jävla fråga?! Det visar sig att snubben som bor, elr rättare sagt bodde i hennes blivande lägenhet flyttade ihop med sin tjej för ca 3 veckor sen. Men så, efter dessa 3 veckor kommer hon på att näe, ja vill nog göra slut....
Exempel 2 handlar om ett par som varit tillsammans i 8 år, allt har varit mycket bra under dessa år så dom beslutar sig för att ta relationen till en annan nivå. De gifter sig. 3 månader senare kommer tjejen på att näe, det var ju inte det här jag ville, och dom skiljer sig...
Ett annat par har även dom varit tillsammans i 8 år och dessutom gifta i 2 år och känner att det vore lite skoj me en liten knodd att lägga sin kärlek på. I många år kämpar dom på å slutligen blir hon äntligen gravid. Vad händer? Jo mannen i fråga kommer på att näe, jag vill nog inte ha barn! Panik!

Jag blir så matt.... Va fan tänker folk med egentligen?? Vad hände med kämparglöden? Folk skiljer sig påtok för lätt nuförtiden. Livet i stort är en berg-å-dal-bana där allt går upp och ner hela tiden. Allt kan givetvis inte vara på topp hela tiden, (För tänk så tråkigt det hade varit!) går det uppåt en längre period kan du ge dig fan på att det snart vänder å far ner i dalen en vända. Då kan vi ju inte ta the easy way out sattsejja å direkt dundra iväg å skriva på skilsmässopapper. Näe för tusan! Vi måste sluta ge upp så jäkla lätt å börja kämpa lite mer och stötta varandra genom motgångar å annat skit. In sickness and in health heter det ju goddamnit! Ta fotboll tex (nu är jag inne på ett ämnen som jag är mycket het på...)  där finns ett lag som ligger dig varmt om hjärtat och som du med iver följer och stöttar i match efter match. Om det då går lite sådär halvkasst i några matcher, kanske en hel säsong, så inte fan kastar du lagtröjan å halsduken i en hög å tänder på och väljer ut ett annat lag, som du tycker verkar trivsamt sattsejja, å lägger krutet där ist. Näe där kämpars det må ja säga! Där är vi minsann lojala! Stöttar, peppar, håller oss uppdaterade och finns alltid med när det nalkas speciella och viktiga händelser. Vi kanske skulle ta in lite mer fotbolls-feeling i våra liv (vad är det jag sitter och säger???) Då syftar jag givetvis inte på fredagkvällar i teve-soffan med öl, chips, lagtröjor och hejaramsor. Näe jag syftar såklart på kämparglöden. Skärpning världen! Fram för mera kärlek å kämparglöd! Stick 2gether my delicious ones=)

En liten rar å tänkvärd dikt på vägen:

Everything happens for a reason. Nothing happens
by chance or by means of good luck. Illness,
injury, love, lost moments of true greatness and sheer
stupidity all occur to test the limits of your
soul. Without these small tests, life would be
like a smoothly paved, straight, flat road to nowhere.

Safe and comfortable but dull and utterly pointless.


                                                                       Kärlek Å Snor!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback