Fenomenet KaramellKungen:
Vad är
Om vi förälskar oss i dem,
undviker de oss.
Och om vi undviker dem,
så framhärdar de-
men lämnar oss när de vunnit våra hjärtan.
Det vi inte kan få är det vi helst av allt vill ha. Det som bjuds, som finns där inom räckhåll, väcker inget större intresse. Generellt sätt gäller detta allt. Det är det som är allra sämst för oss som biter bäst. Som skapar beroende, som tar all vår fokus och koncentration. Som bildar ha-begär. Och det sämsta av det sämsta är det enda som kan få oss nöjda igen.
Ett exempel på detta är godis. När sötsuget kickar in finns det ingen återvändo. Vi vet att det inte är bra för oss. Vi vet att vi inte borde. Men vi bara MÅSTE ha ha HA. Det enda vi kan fokusera på är hur kroppen ska få godis. Vi blir inte nöjda förrän vi sitter där med en påse KaramellKungen i knät och mular ferarribilar och salmiakbalkar tills det sprutar ur öronen på oss. Vi bara måste ha helt enkelt.
Ett annat exempel är vissa människor som kan skapa ett oerhört sug och ha-begär i oss. Vi vet att de inte är bra för oss. Vi vet att vi inte borde. Ändå MÅSTE vi bara ha ha HA! Vi vet att det igentligen gör mer skada än glädje men vi kan ändå inte motstå frestelsen. Vi kan inte bli helt nöjda förän vi fått vad vi vill. Vår KaramellKung. Det spelar ingen roll att vi vet att de inte är bra för oss. Är beroendet väl väckt finns ingen återvändo. Vi kan gå genom eld och vatten, genom dalar och över berg. Allt och åter allt ska/kan vi göra för att få bara lite lite värme av KaramellKungen.
Rent logiskt är detta inget vinnande koncept. Om vi hela tiden vill ha det vi inte kan få och är ointresserade av det som finns tillgängligt framför oss, så gör bara vårt beroende avsaknaden av intresse från KaramellKungens sida ännu större. Så vad ska man göra? Läppja avmätt på sitt glas och titta förbi honom på krogen. Lägga upp jordens plan för att snärja sitt offer utan dess vetskap om ditt begär. Eller bara köra på och följa sitt hjärta. Trots att man vet att det med största sannolikhet kommer sluta i tusen små bitar. För tänk, kanske så kanske, han en dag vändor sig om och ser på dig med andra ögon. Kanske så kanske kan den där värmen du längtat efter plötsligt omsluta hela ditt inre. Kanske så kanske kan all din väntan och längtan var värt precis allt och dubbelt så mycket. Kanske så kanske du tillslut får din KaramellKung. Eller så fuckar det totales. Vem vet, vem vet, vem vet...
Äääääääääääh
Kanske...
Eventuellt...
Möjligen...
Måhända...
Äsch!
Kanske...
Eventuellt...
Möjligen...
Måhända...
Äsch!
Kommentarer
Trackback