Uppdatering:

Nej, jag är inte död. Något som däremot är det är min dator. När jag för några dagar sedan skulle sätta på den jäveln (på ett icke sexuellt sätt) drog larmet igång sattsejja. Min kära dator är inte bara stor som en liten bil utan låter numer som en ambulans vid påslagning. Blev givetvis livrädd, gallskrek rakt ut och tog med ett vigulant skutt skydd bakom soffan helt säker på att skiten skulle spränga hela bygget i bitar. Det gjorde den inte. Men den är likväl död. Ett sorgligt kapitel. Vi som har gått igenom så mycket ihop...



Usch, det är tungt ikväll. Tunga saker cirkulerar och man undrar om det överhuvudtaget finns nån gräns på eländet. Saker kan tyckas så fruktansvärt orättvist. Man undrar, varför?!? Men man räknar inte med några svar. Gud har sina planer som vi marionetter inte kan påverka. Man kan bara hoppas att hans syfte denna gången är ett lyckligt slut. Alla gånger faktiskt. Jag försöker se ett syfte med det hela, men har ännu inte funnit något sådant. Men vad kan man göra mer än att kämpa på... Life goes on, no matter what happens. That´s just how it is. Even though it sux bigtimes now and then.

Så, uppdateringarna här förmodar bli glesa framöver. Tills min tumme lossnat från arslet och benen vandrat i riktning mot datoraffären och tillbaka hem igen.



Tills dess:
Sköt Om Er
Och
Varandra

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback