The Delicious Life Of Becca

Det är bra att vara hemma ibland. Har städat hela lyan så här skiner! Alla popkorn, rosa fjädrar, gamla kläder och intorkade vinfläckar är borta från golvet, disken är ren och soffan fri från kläder. Har till och med gnuggat bort all stearin från tevebänken _{Låt aldrig Cicci blåsa ut ljusen på fyllan...} 
På tal om ljus på fyllan så glömde jag visst ett brinnande ljus inne på toan häromkvällen _{(Ja där måste man ha ljus, gärna med doft, mycket trivsamt!)}
stog där och brann när jag vinglade in efter utgången. Hade varit käckt att komma hem till ett nedbrunnet hus =(  Ska skärpa mig!

Var absolut tvungen att vara hemma idag då mitt öga fortfarande fuckade imorse och Inga Linser sa pappa, då kan du förstöra dina ögon så du aldrig mer kan ha linser, vilket jag såklart inte vill riskera, var helt enkelt tvungen att vara hemma, där fanns inget val. Det onda i ögat har nu gett sig och på nåt mystiskt vis förvandlats till en svag blåtira...Hmm... Tänkte därmed trotsa allt och dra och träna idag. Pallar inte att sitta hemma och ta det lugnt hela tiden. Måste träna goddamn! Sommaren närmar sig med stormsteg.... vill jag gärna tro och hoppas iallafall...
Nu är här som sagt skinande rent! Till och med jag är ren, på utsidan iallafall. På insidan tycks bakterierna fira och festa, ett hejdundrade kalas i min "lilla" arma kropp *Suck* Den här årstiden är verkligen ingen hit...
Vaknade idag upp till dom ljuva tonerna av en bongotrumma. Ja, det är såklart min kära takgranne som verkar, till min stora glädje =(  ha inskaffat sig en bongotrumma. Eftersom snubben är vaken när vi andra normala människor sover, till exempel klockan 6 en onsdagmorgon, så passar han såklart på att dra en låt eller två då. Jiihooo!!! En strålande start på en strålande dag...

ThemeSong: Timbuktu - Ett HalvÅr Utan

"Kärlek botar människor, både de som ger den och de som tar emot den"

Jag hade rätt. Vilken dag! Kunde såklart inte byta lampan själv Humpf  Men det löste sig på ett mycket bra sätt. _{Du är en ängel Chis!}  Anlände påtok för tidigt till besiktningen och fick sitta och vänta i 20 minuter och att anlända så tidigt någonstans är något jag kanske aldrig nånsin varit med om tidigare! Nåväl, väl inne på besiktningen visar det sig att den lilla lilla  lampan till registreringsskylten visst inte funkar. Ups! Och Frank blev därmed underkänd... Åsch!

Igentligen började det redan i oskarström. Satt och intrevjuade en elev när jag plötsligt fick något i ögat som genast började rinna hejdlöst... Visst, det händer ju lite då och då så det är väl inte så mycket med det. Problemet var bara att ögat vägrade sluta rinna... Rullade tårar hela vägen hem _{Stop crying damn eye!!!}
Tårarna fortsatte trilla tills jag kom hem från besiktningen då det övergick i värk istället. _{Jaha mycket bättre...}
Ringde i panik världens bästa mamma som såklart vet allt♥ Hon ställde genast diagnosen infektion i ögat eller i tårkörteln. Jaha va skönt! Inga linser, och därmed gick dagens träning åt helvete. Om det inte är bättre imån måste jag stanna hemma heela dagen.... Det possitiva med storyn är att mamma erbjöd sig sponsra ett par nya glajjer som jag faktiskt kan visa mig ute bland folk i så jag slipper stanna hemma från skolan när ögonen strejkar. Min Mamma Är Världens Bästa Mamma! ♥
Ovanpå detta fick jag ännu en glad nyhet som fick mig att hoppa högt av glädje... NOT! Damnit!
 Så nu sitter man här i sina fulglajjer och mysbrallor med ett värkande öga och tycker lite lite synd om sig själv. Dessutom är jag sjukt sugen på socker. It´s true, life is a bitch.... *suck*

Steg upp i ottan idag. När klockan ringde fann jag mig själv i ett slags konstigt vaket tillstånd redan. Befann mig någonstans emellan vaket och sovande, jag sov inte, men jag var inte heller vaken. På ett lustigt omedvetet sätt låg jag nästan och väntade på att klockan skulle börja pipa... Piiip Piiiip Piip Pip.

Ska på hälsokontroll med min lilla rara Franky idag. Är lite nervös då hans ena öga är lite dåligt och behöver bytas ut... och jag ska strax göra ett försök till detta. Herre Gud hur ska detta sluta?! Det är vid tillfällen som dessa man saknar en herre i huset sattsejja. Men hur svårt kan det va? Är väl bara att poppa huven å skruva... Brukar ju klara mig rätt bra på egen hand faktiskt så det bör jag väl reda ut... *Gulp* Jag bara vägrar be nån snubbe på nån mack om hjälp och få ett sånt där elakt nedlåtande dumma-lilla-blonda-hjälplösa-flicka-flin...
Herrar är bara till för att bära säger mamma. Inget jag kan förneka, men jag skulle kanske (motvilligt) tillägga att dom där snubbarna kan va bra å ha till hands när det gäller motorer också. Har ju inte gjort nåt försök än så jag kanske är skitbra. Finns ju ingen hejd på lyckan när man lyckas uträtta a guy thing på egen hand. Då är man verkligen kung! Eller ja, man mår som en prinsessa iallafall.

Hade en sån där natt nu igen, när man mest bara vrider och vänder på sig, kastar sig av och an, och kontinuerligt vaknar upp med svettningar. Stackars Nalle, gick nästan att vrida ur han imorse. Kanske borde lägga han i tvättkorgen tillsammans med mina vitlöksåsdoftande vantar från i lördags... 
Efter min tuffa natt vaknade jag nästan med huvudvärk imorse men den försvann dock efter min banan-och-gröt-tallrik. Klockan 08.00 skulle jag vara i Oskarström hade jag tänkt. Anlände 08.10, inte så illa pinkat måste jag säga. Satt sedan och observerade en elev i behov av särskillt stöd ända fram till lunch då jag gav upp och for hem.
Konstig dag idag... Undrar hur den kommer sluta. Som en sån där mystisk dag som man inte riktigt förstår sig på. Som avslutas med att sänglampan släcks och man undrar litegrann över vad som igentligen hände, och man somnar med Nalle tätt intill och med tanke-rynkan i pannan... 
Har redan nedräkning till nästa helg...

"Ensamheten är ett trevligt ställe att besöka, men ett dåligt ställe att stanna på"

 

15.00 tog jag äntligen tag i mig själv och kämpade mig upp ur sängen, och då menar jag verkligen kämpade. Sjukt ont i min arma "lilla" kropp idag. Tror det är fredagens afro-övningar som är bakomliggande orsak till detta lidande. Stapplar på böjda ben och krokig rygg med stel nacke runt i lägenheten i jakt på föda. Tack och lov att den inte är så stor...

Gårdagen bjöd på en skön eftermiddag och en mycket trivsam afton må jag säga! Förpartaj at my place som vanligt, en liten rar tapper skara och mycket vin =)
Melodifestivalen, som numer inleder förfesterna på lördagarna, var som vanligt inte mycket att hänga i granen sattsejja. Glimmade till lite på slutet, tack för det Andreas, annars gled det mest in genom ena örat och ut genom det andra. Om inte The Ark vinner hela skiten ska jag aldrig mer se melodifestivalen, jag svär... 
Idag är jag som sagt mosig. Blev lite hårt igår. Pimplade en och annan drink på Moon innan det var dax för den traditionella färdkosten kebabrullen. Gjorde ett dåligt val när jag tyckte mig kunna smäcka rullen med vantarna på... dom ligger nu mer överst i tvättkorgen.
Tittade precis igenom kameran som alltid är med i alla lägen. Tyvärr har Fredde en förkärlek till videofunktionen och gick verkligen in för att dokumentera kvällens övningar och jag måste erkänna att jag skäms! Varför tror man alltid att man är grymt het och astuff på fyllan?? Jag ska tala om att det var kanske det töntigaste jag sett... Lider verkligen med er som kväll efter kväll sliter bakom bardisken, i garderoben (förutom ni på moon, segarslen!) i dörren med mera. Sicka hjältar! Lördagar är verkligen järnans dag, den dagen den får vila...

Nu ska jag försöka rycka upp mig och stappla ut till Frank för en resa till maxi. Varför är man så sjukt hungrig hela tiden dagen efter?? Kan inte förmå mig sluta tänka på mat... Tänkte handla igår men blev som vanligt sen och missade först och främst avfarten in till maxi då jag i mitt stressande körde lite över min kapacitet och gled helt oplanerat och snopet förbi infarten. Efter en u-sväng och en något försiktigare körning han jag dock rusa in och köpa mjölk, som för övrigt redan är slut, och lite annat som var akut. Känner att söndagar inte är bästa dagen för mathandlande, kommer bli sjukt dyrt...

Shit jag är disträ som fan idag alltså... Man vet inte riktigt varför, men man gissar att det går övet vad det lider. Duktig idag och pallrade mig upp och iväg till gymmet i förmiddags. Mycket bra start på en lördag må jag säga! Ikväll nalkas såklart fest, det är ju som sagt lördag, och varför bryta ett vinnande koncept =)

.................... ................   ............... .........Eeeee............   ....... ......... ......     .... ..

Blä, kan ju inte ens blogga.... Var är tankarna idag måntro?! Knivigt när man inte ens själv vet vad som försigår där uppe. Det blir bra med lite alkohol framåt kvällningen så järnan får vila lite ;-)
Räkans teori kanske stämmer.... Varje gång man snyter sig snyter man ut en liten del av järnan. För visst känns det verkligen så!? Då har vi ställt en diagnos på mitt tillstånd, och det är ju bra, för då kan man få den hjälp man behöver för att klara sig. Det är väl iaf så man resonerar i skolan vad jag har förstått.. Jag har alltså, med mitt ständiga snytande, snytit ut järna vilket sakta har gjort mig gradvis dummare och nu sitter jag här dum och tom i huvudet stirrandes tomt framför mig. Så vad är botemedlet mot dumhet?? Den som har svaret på det får gärna lägga en kommentar... Om jag fortfarande kommer ihåg hur man loggar in på min blogg vill säga...

Det hände mig något idag som jag bara måste få dela med mig av. Det var nämligen så att när jag efter dagen föreläsning hojjade hem längst Laholmsvägen så hade jag medvind heeela vägen hem! Måste bara vara första gången i världshistorien! Fantastiskt! Kanske är nån lyckodag idag eller något. Kan ju bara hoppas på att resterande del av dagen fortsätter i samma tecken. Sen att jag hade fullt av hår i munnen och i båda ögonnen så jag inte såg ett smack gjorde mig absolut ingenting. Näe det var det faktiskt värt... medvind! Svårt att förstå hur stort detta faktiskt är....

Fredag idag och helg! Tjo! Nu mår man som en sessa igen=) Ska håva i mig ett gäng nudlar här nu. Har ju trots chocken att cashen rullat in redan igår helt utan min vetskap, inte varit å handlat än. Kännde inte riktigt att det var läge att hojja hem me maxi-kassar på styret i detta undersköna väder vi har. Får nog ta hjälp av min älskade trotjänare Franky där tror jag.
Efter att ha fyllt min mage med student-nudlar tänkte jag dundra ner till city och inhandla en outfit till helgen och även ett nytt nässpray. Sen blir det lite träning i form av AfroDans. Tror jag kommer vara jävligt het där faktiskt! Tänkte även hjälpa Josie att flytta och kanske man hinner med en eller annan öl på krogen innan fredagen tar slut.
Laddade precis hem Timbuks nya som jag nu ska avnjuta tillsammans med en tallrik nudlar och ett glas vatten. Vilken underbar dag!!!

När man har fullt upp hela tiden med skola och arbeten så önskar man bara att man hade lite mer tid till å göra ingenting. Nu har jag gjort ingenting i 3 dagar och håller på att dö av trisstess. Lägenheten är städat, benen rakade, ansiktsmasken lagd, 2 gånger faktiskt. Till å me toan e skurad... Så vad ska man hitta på? Tänkte åka ut å rida en sväng i snön men då blåser det för mycke så d går inte... *suck*

Varför är det så att man aldrig är nöjd? Det spelar ingen roll va man är i för sits, man är aldrig nöjd. Det finns alltid något som är fel. Generellt gäller detta i alla lägen. När man sitter där på lunchen och ska precis sätta gaffeln i den mat man nyss beställt å slänger ett öga på de andra tallrikarna på bordet... Då inser man plötsligt att det där ser ju mycket godare ut... Man skulle beställt det istället, man är inte nöjd.
Ibland får man dock en tanke som snabbt susar genom huvudet om att det kanske är så att man har det ganska så bra ändå. Tex när man tänker på svälten i afrika. Denna tanke stannar dock inte länge och man börjar snart fantisera om saker som finns närmare sin egen verkligen, grannens fina bil eller hon i klassen som alltid har så snygga kläder. 
Men att inte vara nöjd gäller såklart inte bara materiella saker, även om det kanske ofta dominerar ämnet. Näe, det kan också röra känslor. Ja, faktiskt! Tänk så många man är avundsjuk på av olika anledningar. Hon tjejen med den snygga, gulliga pojkvännen... å hon är ju själv inte särskillt snygg... Det där paret som alltid är ute på roliga äventyr och mysiga utflykter. Han killen som får vilken tjej han vill och han på jobbet som det går så himla bra för jämt. För visst är det så att avundsjukan drabbar oss nästan varje dag, kanske flera gånger om dagen, och avundsjuka tyder väl inte på annat än att man själv inte är nöjd med sin situation.
Jag antar att man någonstans har en idealbild av hur man skulle vilja vara och hur man skulle vilja ha det i sitt liv. Kan detta eventuellt härstamma från våra urminnes tider då endast de starkaste överlevde? Kan det vara så att vi strävar efter att uppnå det som för oss är perfektion pga ett slags arv eller överlevnadsintinkt?  Och om det är så, är det då ett hopplöst fall? För går det att ändra på någonting som sitter i sen tusentals år tillbaka, något som är så djupt rotat i oss och som har styrt våra handlingar och tankar sen urminnes tider. Näe, det kanske bara är att inse att hur man än gör och hur hårt man än jobbar så kommer man aldrig att bli helt nöjd... En tragisk tanke!
Själv önskar jag att förkylningen gav sig av, snön smälte å solen och värmen kom för att stanna, att jag hade en större lägenhet och mycket mera pengar så jag kunde köpa massa nya snygga kläder, bjuda friskt på krogen och resa mera. Men annars är jag väl nöjd...

ThemeSong: Veronica Maggio - Nöjd

"Det är inte så många som vet hur bra de har det - däremot hur bra andra har det."

Trots takgrannens dåliga musiksmak vaknade jag idag upp med ett leende på läpparna=) Sicken fantastiskt härlig dröm... Va tvungen att korsa armarna bakom huvudet å ligga kvar å drömma vidare en stund... Mmm mmm! Tyvärr var leendet inte där för att stanna. Efter lite teve-tittande från sängen masade jag mig äntligen upp för att glänta på persiennen... Slag i magen SNÖ! Brrr fasicken oxå! Alla mina förhoppningar om vår försvann i ett naffs. Var ute på promenad med juicy Josie i lördags å där var ju massor me krokusar å sånna där andra små gula rara i trädgårdarna. Blev så utomordentligt lycklig att jag var tvungen att skutta en bit. Hur ska det gå för dom nu, dom små gula rara... What have u done know damn snö!?!
Chock 2 kom strax efter jag hämtat mig från snö-chocken och släppte mitt krampaktiga tag om persiennen å sakta vände mig om på stela ben... GODDAMN! Inte nu igen... *suck* Every now and then verkar det vara nån form av naturkatastrof som drar fram genom min lilla lya och vänder upp och ner på rubb och stubb. Tyvär tog den inte med sig gänget med fruktflugor denna gången heller... Så då var dagen räddad, städning städning städning. Tjihoo! Tänkte trotsa mina förkylningsvirus å ta mig till gymmet en sväng idag oxå. Har inte kunnat träna på 4 dagar, inte bra. Har snytit upp en hel toarulle på en å en halv dag. Tur det är löning snart, har nedräkning tills dess, då livet börjar igen. Näe nu orkar jag inte vara sjuk längre, nu får det räcka för den här gången. Mot grönare ängar kära virus _{(Feel free 2 värva fruktflugorna oxå)}

Jag har fått nya inneboende. Dom smög sig in i söndags å gjorde sig hemmastadda igår. Mestadels är det huvudet som används som bostad men även i halsen finns det en stadig flock. Men jag har dock hört att dom är som zigenare, stannar inte särskilt länge på ett å samma ställe utan drar snart vidare mot grönare ängar _{Tack å lov för det!}

På tal om grönare ängar, what´s up with the kärlek nu för tiden?? Jag kan dra några exempel för att klargöra dagens love-situation sattsejja.
En god vän till mig ska flytta i helgen. Inga långa vägar utan bara en trappa upp i det hus hon nu bor i. Flytten kommer att ske på lördag. Häromdagen när vi sitter hemma hos henne å snackar skit som allra bäst ringer hyresvärlden. Hans första fråga lyder: har du pojkvän? Elr kan du tänka dig en inneboende? Va va d för jävla fråga?! Det visar sig att snubben som bor, elr rättare sagt bodde i hennes blivande lägenhet flyttade ihop med sin tjej för ca 3 veckor sen. Men så, efter dessa 3 veckor kommer hon på att näe, ja vill nog göra slut....
Exempel 2 handlar om ett par som varit tillsammans i 8 år, allt har varit mycket bra under dessa år så dom beslutar sig för att ta relationen till en annan nivå. De gifter sig. 3 månader senare kommer tjejen på att näe, det var ju inte det här jag ville, och dom skiljer sig...
Ett annat par har även dom varit tillsammans i 8 år och dessutom gifta i 2 år och känner att det vore lite skoj me en liten knodd att lägga sin kärlek på. I många år kämpar dom på å slutligen blir hon äntligen gravid. Vad händer? Jo mannen i fråga kommer på att näe, jag vill nog inte ha barn! Panik!

Jag blir så matt.... Va fan tänker folk med egentligen?? Vad hände med kämparglöden? Folk skiljer sig påtok för lätt nuförtiden. Livet i stort är en berg-å-dal-bana där allt går upp och ner hela tiden. Allt kan givetvis inte vara på topp hela tiden, _{(För tänk så tråkigt det hade varit!)} går det uppåt en längre period kan du ge dig fan på att det snart vänder å far ner i dalen en vända. Då kan vi ju inte ta the easy way out sattsejja å direkt dundra iväg å skriva på skilsmässopapper. Näe för tusan! Vi måste sluta ge upp så jäkla lätt å börja kämpa lite mer och stötta varandra genom motgångar å annat skit. In sickness and in health heter det ju goddamnit! Ta fotboll tex _{(nu är jag inne på ett ämnen som jag är mycket het på...)}  där finns ett lag som ligger dig varmt om hjärtat och som du med iver följer och stöttar i match efter match. Om det då går lite sådär halvkasst i några matcher, kanske en hel säsong, så inte fan kastar du lagtröjan å halsduken i en hög å tänder på och väljer ut ett annat lag, som du tycker verkar trivsamt sattsejja, å lägger krutet där ist. Näe där kämpars det må ja säga! Där är vi minsann lojala! Stöttar, peppar, håller oss uppdaterade och finns alltid med när det nalkas speciella och viktiga händelser. Vi kanske skulle ta in lite mer fotbolls-feeling i våra liv _{(vad är det jag sitter och säger???)} Då syftar jag givetvis inte på fredagkvällar i teve-soffan med öl, chips, lagtröjor och hejaramsor. Näe jag syftar såklart på kämparglöden. Skärpning världen! Fram för mera kärlek å kämparglöd! Stick 2gether my delicious ones=)

En liten rar å tänkvärd dikt på vägen:

Everything happens for a reason. Nothing happens
by chance or by means of good luck. Illness,
injury, love, lost moments of true greatness and sheer
stupidity all occur to test the limits of your
soul. Without these small tests, life would be
like a smoothly paved, straight, flat road to nowhere.

Safe and comfortable but dull and utterly pointless.


                                                                       Kärlek Å Snor!

Tjo!
Då har man gått å blitt me blogg då...
Tänkte att eftersom ja ändå spendera merparten av min tid framför datorn kanske ja lika gärna skulle kunna delge mina medmänniskor av mitt fantastiskt intressanta liv...*hrm*

Söndag idag= seg svull dag. Började dagen vid 9e redan, ja hör å häpna! Och jo, d va utgång igår, å trots detta vid 9e... Men d va ju inte självvalt iofs. Har ju då fått mig en ny granne som bor här uppe på mitt tak. Å ja trodde aldrig man kunde sakna nån som man aldrig hörde ett ljud ifrån... Min nya takgranne har en tendens att spela jävligt hög musik vid ytterst udda tidpunkter på dygnet. I torsdags tex när man ragglat hem från en mycke trivsam afton me mina med-workers å en fylla som fortfarande förvånar mig å man precis krupit ner i sängen å nästan somnat in innan huvet nått den mjuka goa varma kudden å uret va runt fyra bläcket.... så sätter kära takgranne på barbiegirl på högsta volym.... HEEBEE JEEBEES! Inte nog med detta. Varje gång han kissar funderar ja på om ja bor i nån slags miniatyrvärld inne i hans toalettstol... Å när han skvalat klart slänger han me all sin kraft igen toalettlocket. Jo ja vet, d e d alla tjejer tjatar om konstantly "fäll ner ringen efter dig när du kissat ditt aphuve" men ja skulle faktiskt önska han slutade upp me detta. Flyger ju ett par meter upp i luften varje gång. One beautiful day he´s gonna give me a heartattack! Eeee va va ja nu.... Jo! Imorse då börja han spela mjusick vid 9e å till råga på allt vaknar ja upp förkyld. Hur fan gick d till? Men som tröst vaknade ja upp till de juva tonerna av ochrasy för att en timme senare finna mig själv fortfarande liggandes i sängen men med en klar säker röst skrålandes me i long before rock n roll=)
Svull dag som sagt. Pizza, rulle å fet godispåse me syrran. Trivsamt! Så borde varje söndag spenderas!
Mera svull åt folket!!!
    
                                        Puss!

Välkommen till min nya blogg!